Varje kväll frågar jag mig själv samma sak, Varför envisas jag med att plocka undan alla leksaker när bebisen har somnat när hon ändå kommer riva ut allt två minuter efter att hon vaknat imorgon? Jag antar att svaret är att jag har någon form av psykisk sjukdom som gör att jag tycker det är svårt att slappna av när det är rörigt och ännu svårare att vakna i ett stökigt hem :) Antar att det ändå är en rätt bra egenskap men ibland känns det rätt meningslöst.
I eftermiddags hittade hon dessutom en näsduk (ren) och gjorde kreativt nog näsdukskonfetti :) Ojojoj vad hon tyckte det var roligt när jag tog upp de små bitarna och blåste de på henne. Lättroad liten skrutt <3