För någon vecka sedan nämnde jag att jag och maken kanske tagit ett stort beslut. Det är inget kanske längre utan vi har tagit ett stort beslut. Något som vi har pratat lite löst om ett tag men inte riktigt gjort något åt har vi nu tagit tag i. Om ca 7 månader händer det, vad som händer är inte officiellt ännu med det finns några som vet ändå ;) Det känns otroligt spännande, läskigt och jätteroligt. Så nu blir det rätt mycket planerande framöver. Och nej, jag är inte gravid.

Anyway, mannen är nu frisk och har nu lämnat hemmet för att åter igen jobba på annan ort i några dagar. Han väntas hem igen på lördag. Tur att jag och Emilia är bra på att roa oss själva när vi är själva så mycket, min lilla skrutt är ju bästa sällskapet och bästa plåstret man kan få :) Nu blir det snart till att titta på säsongspremiären av Greys Anatomy. Fast vem kom på att de skulle ha dubbelavsnitt med början kl 21. Då måste jag ju vara vaken till 23!! Gud, småbarnsmamman här får lite sömnpanik. Måtte bebisen sova länge i natt och imorgon bitti :)

Nu sover hon, kl 00,20 la jag ner henne. Nu håller vi tummarna att hon sover resten av natten :)

Så sitter jag här igen, mitt i natten med em vaken bebis i famnen. För det mesta är det helt underbart att vara mamma men den senaste tidens nätter är vidriga. Två-fyra vaken timmar i stort sett var natt. Det tillsammans med att jag nästan aldrig träffar mim man, en svärfar på sjukhus, en väldigt cancersjuk morfar, jobbigt förkylning och lite annat gör att jag mest gråter på nätterna. Jag orkar inte med dom. Jag är så trött. I samma sekund som jag sa godnatt till Jonas så vaknade Emilia. Jag hade alltså inte ens somnat. Troligtvis är hon vaken till 2 inatt. Kul. Det blir helt enkelt för mycket ibland. Och stackars mannen som jobbar som en tok samtidigt som han hjälper sin pappa med mycket samtidigt som han är sjuk och försöker hinna med sin familj. Just nu känns det mesta rätt tufft, och det verkar dessutom finnas saker att ifrågasätta i vår omgivning.

Usch vad det blev gnälligt nu. Det jag ville få fram var ju egentligen att jag älskar Emilia och Jonas. Jag är trött, förkyld och jag saknar min man.


Här kommer en bild på min utsikt just nu. Criminal minds är det som håller mig på banan just nu.

Tack för att du sov ända till 05.55. Det var otroligt skönt att sova nästan 8 sammanhängande timmar :)

Det är min man det! Inatt tog han vår lilla skrutt trots att han skulle jobba eftersom jag mådde så dåligt. Emilias nya grej verkar vara att vara vaken en sisådär 2 timmar var natt, suck suck! Men idag mår jag bättre tack vara en hel natts sömn :) Tack kära make för det 💖

Ikväll är jag gräsänka då mannen var tvungen att åka till sin pappa som blivit sjuk. Stackars svärfar råkade ut för Emilias dunderförkylning och får ligga på sjukhuset med antibiotika iv. Vi hoppas han mår bättre snart! Blir nog så att jag och Emilia joinar mannen i Ljungby i helgen för att hälsa på svärfar.

Idag har vi haft finbesök x 2. Först min syster och sen Anna :) en bra dag med andra ord. Emilia har stolt visat sina ståfärdigheter och blir stadigare och stadigare :) Hennes nya hobby är dessutom att riva ut saker överallt, fördelen med det är ju faktiskt att jag får sorterat lite överallt och att hon roar sig själv en stund :)

Herregud vad min hals gör ont! Tack för det Emilia ;) Lilla loppan var förkyld i helgen och självklart blir jag sjuk lagom till hon blev frisk. Har dock ingen feber så det är mest näsan som rinner och täpper igen och så halsen som gör så så ont. Så vingar hållit oss hemma de senaste dagarna och bara myst och fixat här hemma. Har äntligen sorterat alla Emilias urvuxna kläder i storleksordning och plockat bort alla leksaker hon växt ifrån. Så skönt!

Imorgon blir det först lunch med min kära syster och sen fikadejt med Goa Anna. Allt på hemmaplan så det blir skönt för Emilia som trivs bäst hemma och skönt för mig som har social abstinens :)

Lilla loppan börjar mer och mer stå själv nu. Fast man får lura henne att släppa taget genom att sjunga "Klappa händerna när du är riktigt glad..." då släpper hon och börjar klappa händerna och dansa utan att hålla i något :)

Lite utelek i trädgården har vi också hunnit med :)

För exakt ett år sedan lår jag med krystvärkar och trodde kg skulle dö. Det gjorde jag som tur var inte men det tog en stund innan det gick över för vår lilla loppa är inte född förrän 20.46. Men vi har firat henne hela dagen med kalas och extra mycket gos!

Tack snälla alla ni som kom och firade det käraste vi har. Vi är oändligt tacksamma för er kärlek och era presenter.

Tänk att vår lilla stjärna redan är ett helt år! Det har gått så fort trots att det stundvis (nattetid) har känts som att tiden har stått still.
Älskade lilla barn, som du har berikat våra liv och så mycket kärlek du skänker oss! Vårt allt!

Mannen och bebisen sover hos farfar i Ljungby och jag kan bara konstatera att jag saknar dom tokmycket. Det är så tyst och tråkigt här hemma utan dom. Hela kvällen har jag tänkt att jag måste sänka ljudet på tvn så inte Emilia vaknar men det behövdes inte :( Aja, dom kommer hem imorgon eftermiddag och då kommer det mesta vara klart inför söndagens kalas. Man blir lite mer effektiv när man är själv och inte har något bättre för sig än att städa och baka :)
Lilla hjärtat roade sig ordentligt innan idag och efterlämnade en härlig röra i badrummet så städas behövs det verkligen nu iaf!

Vilken härlig dag jag haft! Hade tid hos frisören för klippning och slingning, så skönt att få rätt på skatboet jag hade på huvudet :) Det blekta fula är nu ersatt med en lite mörkare blind färg, lite mer likt det jag tror är min naturliga hårfärg. Snälla Malin passade Emilia under tiden jag var där. Hela tre timmar av egentid i frisörstolen blev det, underbart. Man tänker sällan på hur tjockt håret är förrän det är dags för slingor, det tar ju en evig tid med mitt hår!

Nu är mannen hemkommen men åker imorgon em igen, fast då tar han Emilia med sig och sover en natt i Ljungby så jag kan fixa inför söndagens kalas.

Lagom tills vi gick och la oss så vaknade Emilia. Försökte få henne att somna om i vår säng men det passade inte fröken så nu sitter jag här i soffan framför criminal minds med en bebis i famnen som vägrar somna, jahapp....